Kärlek, sanning och glädje
Skribent: Lena Blomqvist
Kärlek är den största av krafter i livet,
Ja, den kraften är så stark och positiv, den förändrar allt!
Kärlek har sin djupaste rot i våra hjärtan,
Den känns väldigt starkt när vi blivit medvetna om den.
Kärlek är så mycket större än den romantiska kärleken som många längtar efter.
Kärleken kan bara upplevas här och nu, i nuet.
Motsatsen till kärlek är rädsla,
Som försvagar oss och hindrar äkta kontakt med själva livet.
Sanning är en förutsättning för ett värdigt liv.
Vad är då Sanning? En rak och ärlig beskrivning av verkligheten, utan att dölja eller vinkla den, utan att förvränga den, utan påverkan av någon eller någons agenda.
Att leva i Sanning gör livet enkelt och rättframt och ger styrka inombords.
Ett gott samhälle bygger på att alla hyllar Sanningen.
Lögner förstör människan och samhället.
Lögner skapar rädsla.
Sanningen skapar trygghet.
Glädjen kommer inifrån, från hjärtats djup,
Den som alltid finns inombords, oavsett yttre omständigheter.
Den glädjen ger styrka att stå emot livets svårigheter.
Glädje som kan framkallas här och nu, endast en tanke bort.
Glädje är en stark känsla och ger kontakt med Gud.

En vacker text som fått mig att reflektera över hur svårt och frustrerande det varit i vissa tider och situationer att vara i Kärlek och Glädje som jag haft naturligt med mig men på vägen mött människor som inte kunnat möta mig där jag varit i den känslan.
Jag var för glad och för mycket.
Jag växte upp på landet som nummer fyra av fem barn. Ett sladdbarn med tre tonåriga syskon. Jag fick vid ett och ett halvt års ålder också en lillebror. Vi hade fina föräldrar med en pappa som alltid arbetade eller var i föreningslivet och en mamma som troligen var tröttare än jag då förstod. De var av den generationen där det inte kramades eller visades närhet, något som jag så väl behövt.
Den glada lilla flickan som var full av liv blev ofta tystad och ombedd att inte alltid synas och höras.

En tid var jag i tankar om att jag var ”fel”. Förstod jag då inte allvaret i det som omgivningen ojade sig kring? Upplevde jag verkligheten på ett för lätt sätt? Så svårt det var att vara ung och fel! Minnen dyker upp hur jag som tonåring gick i vår trädgård, ensam, tittade i rabatter och på gräset, träden och fåglarna och kände fullkomlig Lycka och Kärlek. Det fanns ingen att dela detta med och jag höll den underbara känslan för mig själv.
Jag stängde så småningom ner en del av min Glädje som sprudlade inom mig. Att bli tystad har gjort att jag som vuxen under många år var övertygad om att jag inte hade någon möjlighet att uttrycka min synpunkt om någonting. Ingen lyssnade på mig. Fastän känslan sa tydligt att mina tankar och åsikter var både kloka, sanna och relevanta.
När jag gift mig och fått barn kunde min djupa Kärlek och Glädje komma fram och ta plats. De tre barnen och min man var min Kärlek och Glädje. Med familjen kunde jag vara den jag i sanning är. En stark och trygg mamma med mängder av energi och livsglädje.
De präglingar vi får från vår uppväxt sätter djupa rötter i oss som vi behöver dra upp och göra oss av med om de är negativa. En gång för alla. Det är aldrig för sent. Förlåtelse är ett verktyg att använda. Att förlåta sig själv när ”man” låtit det påverka framtiden. Med kärlekens ögon se att dina nära och kära gjorde så gott de kunde. Livet bjuder in dig till något äkta som varit dolt långt därinne om du gör det arbetet för dig och din framtid. När vi förlåter svek, oförrätter och angrepp mot oss själva tar vi tillbaka vår kraft och styrka. Så länge vi inte tar tag i de känslor som är involverade i vår situation av att känna att det finns något att förlåta men inte vara redo än, är förändring inte möjlig. Den kommer först när vi accepterat det som hänt och är redo att släppa taget om den situationen för att gå vidare i livet i sann frihet. Att förlåta en annan människa betyder inte att det som du gick igenom eller utsattes för var ok. Att du tycker att förolämpningen, hånandet eller sveket hade rätt att göra dig illa. Nej, det var inte ok! Handlingen var fel i ditt sätt att uppfatta det som hände.

Men du släpper dina känslor kring det och därmed förlorar det som hänt någon makt eller betydelse för dig. Du behöver inte konfrontera personen eller personerna som varit inblandade, det räcker att du har en intention att släppa taget kring det som varit och därmed befria dig från den boja det kan ha inneburit. Du kan göra en enkel ceremoni där du uttalar för dig själv att du från djupet av ditt hjärta vill släppa de energiband som finns och funnits kring och genom den uppstådda situationen. Egot är det som säger ”varför ska jag göra jobbet när någon annan sårade mig”. Det är egots röst som helst vill ha dig kvar i lidande, smärta och sorg. Egot vill inte ha förändring. Utgå från hjärtats röst så blir det på bästa sätt. Egot och hjärtat är mycket långt ifrån varandra.
Acceptera och du är buren, är en mening jag tog med mig från en kurs för många år sen. Den brukar jag förmedla när någon befinner sig i en svår situation vad än det handlar om. Så länge vi kämpar i motvind, stretar och vägrar se någon utväg händer inget. Lösningen heter acceptans.
Ibland finns ingen motpart att förlåta utan det är bara du själv med din egen reaktion.
Förlåt dig själv för att du tillåtit dig vara sårad och svag. Du får tillbaka din styrka och ditt egenvärde genom den enkla vägen det innebär att göra en förlåtelseövning.
I Lise Bourbeaus bok ”Kroppen talar till dig” finns utförliga instruktioner för förlåtelse.
Lena Blomqvist
Mitt intresse för naturliga och alternativa metoder har funnits sen tonåren. Jag var ganska ensam i mina tankar kring detta. Möjligen har jag fått ett arv från min morfar som var homeopat. Vi hann aldrig mötas i verkliga livet tyvärr.