Så du har gått tillbaka till litenhet. Ynklig. Inte kan väl jag.
Du är i en identitetskris, men skärpning nu va!!!

Du är inte 15 år och ska finna ut vem du är.
Du är inte heller 50+ och behöver resa till Indien för att hitta dig själv.

Du är förhoppningsvis en kvinna/man i dina bästa år som tar FULLT ansvar.

Vad innebär det? Att du inte mojsar in dig i varenda känsla som kommer upp! Att du inte stannar på botten OM UTIFALL det finns en nivå nedåt TILL.
Du beter dig i heller som ett barn som behöver en babysitter.

Stå nu ditt kast om du klantat till det. Ta ansvar. Men sluta nu skyll ifrån dig på för mycket att göra, sjukdom, barnen, mannen/frun eller taskig uppväxt.

Vem har inte haft det?! Vet du vad du kan göra av det! ANVÄNDA DET! Du kan som jag hjälpa andra med din historia men du behöver kliva ur den först!

Sat Nam Christina